Linnéa Fonseca

Om pojkslynglar och intersektionalitet

Hur kan jag göra det här? – Börja.
Börja vad?
Det enda som är värt att påbörja i den här världen: slutet på världen.

En söndag i december kommer jag cyklande längs med Föreningsgatan i Malmö. Det har snöat. På en skolgård står fyra pojkar i tioårsåldern och ropar “God jul” samtidigt som de kastar snöbollar mot förbipasserande, i det här fallet mig. Det är väl sådant som kallas för “pojkstreck”. Ett harmlöst bus. Sådant som pojkar gör. Jag skulle kunna cykla vidare med den bortförklaringen. Men jag stannar upp. Känner efter. Jo, jag orkar nog. Och framför allt känner jag att jag måste. Måste vända tillbaka och ge pojkarna en reaktion. Konfrontera dem, för jag tycker inte att det är en betydelselös händelse och jag vill att de ska förstå det.

Hon stannade!, ropar en av pojkarna till de andra.

Read the rest of this entry »

Problemet är inte att människor minns genom fotografier, utan att det är fotografierna de minns

  1. SLÄKTBILDER

Dotterdottern: Kan du inte berätta vad de e på bilderna?

Mormodern: Va?

Dotterdottern: Kan du inte berätta vad de e på bilderna?

Mormodern: Ja de e jag… å mormor. Å de vet jag inte vem de e de e nån släkting till mormor…deras barn. Agusta jag å någon släkting ja… Jaaa va kan jag va? Trefyra år? Står de´nte här hur gammal jag e på nån av korten har hon skrivit…de e inte jag utan… åttonde- tjugosju. Lille Bipp kalla dom mig för. Tre år. Ja de kan väl va ungefär samma där, tror du´nte de? Å en katt hade jag.

Read the rest of this entry »

Skammen består inte i vårdslöshet eller ens i att sy


Turkosa serien 1&2(2)


En läsning av den Turkosa serien, del 1 och 2, på Chateaux förlag.

6 juni Stockholm, Antikvariat Haralds hörna: kväll.

Det är release för två böcker på det relativt nystartade poesi- och konstförlaget Chateaux.
       Turkosa serien ”utgör ett antal strikt materiella och reproduktionstekniska ramar inom vilka vad som helst kan sägas.”
De två böckerna är Det ferdiga verkets skjønnhet, av Jørn H. Sværen, och Grå våg, av Peter Thörneby. De av förlaget fastslagna ramarna innebär att båda böckerna består av ett tryckark, vilket ger 8 boksidor, oskuret och ihopvikt, löst liggande inom bokens pärmar. De är också satta för hand med bly.
       Innan kvällens uppläsningar och samtal börjar har jag provat att läsa böckerna på två olika sätt. Det första: Ta ut det ihopvikta arket ur pärmen, vika upp det, och läsa bokens utsagor efterhand som de viks fram. Det andra, Bända upp vecken och kika in på de sidor som är oskurna i längs överkanten (endast mittuppslaget öppnas upp helt). Jørn går först upp på scenen (egentligen utrymmet bredvid det bord som är uppställt framför stolarna som ställts ut åt publiken). Efter att han tackat Chateaux för inbjudan till att skriva den här boken tar han fram en brödkniv och säger, ”det här är det närmsta en papperskniv vi kommer”. Varpå han sprättar upp det oskurna arket, våldför sig på det färdiga verket(!), och läser boken – som en bok.

Read the rest of this entry »

Algeriet – Algeria

Publication Studio Malmö, 2014

Läs ett utdrag ur boken.

SLUTSÅLD

Skrivet om Algeriet / Algeria:
– Bloggen Fångst: “Den oändliga översättningen”.
Kunstkritikks julkalender den 8 december 2014.






Presstext:
1984 gav Kathy Acker ut boken Algeria, med en önskan om att skrivandet skulle vara en magisk handling som, genom att kombinera det värsta som hänt henne: moderns självmord, med den bästa film som gjorts: Slaget om Alger, skulle göra världen lite bättre ur framför allt ett feministiskt perspektiv.

Linnéa Eriksson slogs vid läsningen av Algeria av att boken fortfarande kändes så radikal, både politiskt och formmässigt, och bestämde sig för att göra en samtida svensk version: en semi-översättning. Eriksson skrev stora delar av Algeriet på plats i Alger, där hon även besökte platserna som finns med i boken för att skriva av dem, parallellt med en inläsning av originalet uppspelad i hörlurar. Resultatet är en platsspecifik omskrivning av Kathy Ackers Algeria, en flödande mix av originaltexten, Erikssons upplevelser i Alger, funnet pornografiskt material, samt plagiat och omskrivningar från bland annat nyhetsrapportering, filosofiska verk och egna dagböcker.
Omslaget är en kopia av Erikssons exemplar av Algeria.

Anna Tebelius Algeria är en platsspecifik omskrivning – en återöversättning till engelska – av Linnéa Erikssons Algeriet. Boken är översatt utifrån ett antal uppmaningar från Eriksson. De övergripande: Översätt endast genom att lyssna på din egen inläsning av texten. Gå till platser som har med Kathy Acker att göra, för anteckningar. Översättningens fragmenterade stil är resultatet av dessa uppmaningar och speglar både det kreativa förhållandet mellan original och översättning samt Tebelius egna röst.
Bokens omslag är konstnären Sophie Ansons tolkning av det svenska omslaget.

Algeriet såldes, tillsammans med den engelska återöversättningen Algeria, i Malmö konsthalls bokhandel, och via förlaget Publication Studios.

BOKSLÄPP

ALGERIA – ALGERIET – ALGERIA

Lördag 29 mars 19.00
Publication Studio Malmö
Ystadvägen 13
Dalaplan
214 30 Malmö

Algeriet_AlgeriaVälkommen på boksläpp för Linnéa Erikssons Algeriet:
en semi-översättning av Kathy Ackers Algeria, och Anna Tebelius Algeria: en semi-översättning av Linnéa Erikssons Algeriet. Böckerna ges ut som ett par av Publication Studio Malmö och kommer att finnas till försäljning under aftonen samt på www.psmalmo.com.

Under kvällen läser Linnéa Eriksson och Anna Tebelius ur Algeriet och Algeria. Beata Berggren och Imri Sandström framför också sina läsningar av böckerna.

Mer information om böckerna finner ni här.

Read the rest of this entry »

Algeria – Algeriet

Den 17-25 december 2012 var jag i Alger för att skriva en svensk version av Kathy Ackers chapbook Algeria från 1984 (året då jag föddes). I en hackig video jag arbetade med till Göteborgs poesifestival 2011 berättar Acker, i en ganska märklig intervju gjord på ett badhus i samband med hennes medverkan på 80-talet, om konceptet för boken Algeria:

Hon bestämde sig för att det skulle vara en “act of magic”. För att så mycket skrivs och så lite gör någon verklig skillnad. Det jobbigaste hon varit med om var moderns självmord, som skedde 8 dagar före jul – vilket bör ha varit den 17/12 enligt den amerikanska julen som firas 25/12. Om hon tog den händelsen och skrev in den ihop med den bästa film som någonsin gjorts: Bataille d´Alger, så skulle någonting magiskt ske som förändrade kvinnors villkor i världen. Detta är naturligtvis en mycket naiv och dum tanke, säger hon, men i så fall är det naivt och dumt att skriva.

Eftersom jag arbetar med en geografisk poetik besökte jag de gator och platser som finns utskrivna i boken under dessa 8 arbetsdagar i Alger. Jag hade med mig min egen inläsning av Algeria och skrev med den pararllellt i hörlurar ett av 7 kapitel per dag. Det som blev skrivet där utgör materialet för min bok. Jag gör det som en magisk handling för att återinföra Kathy Acker i världen och genom henne förändra kvinnors villkor i världen. Det är naivt och dumt, men i så fall är det naivt och dumt att skriva.

Heliotrop

Heliotrop (Häftad serie #6), OEI editör, 2013

Heliotrop är en tidsmaskin som opererar med det grafiska narrativet. Det är mormoderns röst som sätter igång maskinen (boken). Barnbarnet kommer med inspelningsapparaten. Släkthistorian skall nedtecknas. Men mormodern minns inte. Mormodern frågade aldrig. Relationen mellan objekten suddas ut av döden. Kvarvarande kopplingar måste mätas upp och räknas ut. Tiden kompenseras med särskilda räkneoperationer.

Materialet är biografiskt, fotografiskt, typografiskt. Metoden (geo)grafisk.

“Det gäller bara att stirra på bilderna tillräckligt länge. Så framträder formerna: flyter upp till ytan.”

Köp Heliotrop på Malmö konsthalls bokhandel, Rönnells antikvariat, eller beställ från förlaget genom att mejla red[at]oei.nu.

Seikolossången

Seikilossången kom till efter en förfrågan att skriva något till Lyrikvännens temanummer “Sång, visa, poesi”, nr 6/2013. Eftersom det tyvärr blev ett tryckfel i numret (s. 59), som innebär att sidan 4 i verket försvann och att sidan 3 istället upprepas, publicerar jag kompositionen Seikilossången i sin helhet här.

Läs Seikilossången som pdf.

ALLT BLIR BÄTTRE!

[Projektpresentation Textival 2013]

ALLT BLIR BÄTTRE!

Allas Stora Teatern Göteborg 23/3 2013

I mitt pågående projekt Allas världsatlas har jag försökt upprätta en metod för att samla in subjektiva och tidsspecifika representationer av platser. Jag kallar dem kartor. Jag undrar: Vad är relevant information om en plats? Vem har rätten att bestämma det?

Till Textival har jag med hjälp av arkivarien Karl-Magnus Johansson samlat ihop ett urval (kopior) av Riksarkivets dokument rörande Stora Teatern i Göteborg, den lokal vi nu befinner oss i. Jag tänker mig att det ger oss en bild av vilken information om den här platsen som har ansetts relevant. Under dagen skulle jag vilja komplettera, eller snarare revidera, urvalet med besökarnas subjektiva representationer (kartor) av Stora Teatern i Göteborg den 23 mars 2013.

Jag ber dig därför att bidra genom att följa instruktionen:

Välj det område av teatern du vill kartlägga. Håll en penna mot ett papper medan du rör dig i området. Låt rörelserna som kommer av själva förflyttningen rita sin egen karta genom dig. Du flyttar alltså inte pennan utan låter den bara följa med. Rikta din uppmärksamhet mot den omgivande geografin. Din karta är färdig när rörelserna får pennan att glida av pappret.

Anteckna område och tid som kartan representerar. Skriv en kommentar från stunden som kartan tillkommit i.

Placera nu din karta någonstans på dokumenten ur arkivet.

Utplaceringen av kartorna kommer att utgöra en ny urvalsprocess, och de dokument som revideras under dagen blir en bok som dokumenterar (Textival på) Stora Teatern Göteborg, 23/3 2013. Boken kommer att skickas ut till alla som bidragit med sin karta.

Glöm inte att fylla i adresslistan för att få boken!

Linnéa Eriksson

IBLAND FÖRSVINNER RÖSTEN

Ibland försvinner rösten helt, under några timmar eller hela dagar.

Denna företeelse saknar helt förklaring.

––– AVSLUTAT –––

Rösten fascinerar mig, det förgängliga i att rösten bara försvinner när det sagda är sagt, det ogripbara i att rösten inte går att se eller ta på. I detta projekt vill jag utifrån den fascinationen undersöka diktens visuella kvaliteter, med hjälp av läsarens kropp. Undersökningen baseras på följande frågor:

Hur ser den upplästa dikten ut? Vilka spår lämnar dikten/rösten kvar efter en uppläsning?

Projektets grund utgörs av fyra texter som jag skrivit med utgångspunkt i artiklar och läroböcker om rösten. Verkets titel hittade jag i en lärobok, och de två raderna gjorde mig intresserad av att låta människor genomgå denna oförklarliga företeelse. Texterna blir till dikter först när en läsare har läst dem högt, och gjort en visuell dokumentation av sin uppläsning. Det är uppläsningarna som blir de slutliga dikterna i verket, läsakten är en lika viktig del som texten. Därför är det en viktig del i projektet att endast de som bidrar med en uppläsning får tillgång till de skrivna texterna. Information om hur du bidrar till projektet finns nedan.

Projektet började när jag blev inbjuden att göra ett digitalt diktverk för Pequod i samarbete med Malmö högskola. Vi bjöd då in Pequods prenumeranter och redaktörer, samt vänner och bekanta, att läsa upp texterna medan vi filmade deras munnar. Uppläsningarna pågick under ett par timmar utanför Malmö konsthall, med varandra som publik. Samtliga deltagare fick en bok innehållande de fyra texterna. Deras uppläsningar fick sedan ersätta de skrivna texterna: först när högläsaren låter texten gå genom sin egen kropp uppstår de slutgiltiga, visuella dikterna. Pequod nr. 48, april 2011

Bidra till projektet:

Under resten av år 2011 är alla mycket välkomna att bidra till det här projektet. När året är till ända kommer de insamlade visuella dikterna publiceras i någon form. För att bidra, gör så här:

1. Anmäl ditt intresse till linnea@linneaeriksson.net så skickar jag en text till dig för inläsning och dokumentering.

2. Läs texten högt (gärna inför någon som hör) och dokumentera uppläsningen. Dokumenteringen ska vara visuell och med fokus på munnen som uttalar orden. Du kan filma/fotografera uppläsningen med video-, web-, mobil-, eller vanlig kamera.

3. Skicka dokumentationen tillbaka till mig, så skickar jag i min tur boken med alla fyra texter.